Jag
har varit förkyld den senaste veckan och känner mig aningen
isolerad. En kram om dagen är ju bra för magen, men inte en så är att tänka på. Jag höll mig inne när min fru tog en
promenad.
När jag diskat klart funderade jag över läppar, tungor,
saliv och slingrande effekter. Samtidigt lyfte jag kameran och
fångade min fru i landskapet.
I nästa ögonblick stannande hon upp och fokuserade sin kamera, och där i ett av fönstren stod jag och kikade.
Säkert var jag omedveten om att jag plutade med läpparna.
Snart är jag frisk.
Inlägg
