lördag 14 november 2009

Åldrar, problem

Barn utges ibland i media för att vara äldre än vad de är. Och inte bara det: många som är yngre än 18 år (FN:s barnkonvention gräns för barn) verkar sväva fritt mellan barndom och vuxenliv. Det sluter jag mig till efter min kvalitativa undersökning, som inneburit att jag läst en artikel i dagens DN. I ingressen benämns den misstänkte 15-årige förövaren som ”pojke”, medan han i första stycket kallas ”mannen” för att i sista stycket åter kallas ”pojken”.

Å andra sidan sett benämns de unga i kopplerihärvan som ”flickor” även den 17-åriga tjejen i Huddinge-målet. Det är ju bra. Men. Det här är så klart inte en fråga om ord och klasser utan om människosyn. Jag undrar huruvida det vore möjligt att ovan nämnda 15-åring, om han nu är skyldig, skulle begå övergrepp om inte alla medelålders män gått i bräschen och genom sina handlingar anammat ett slags slit och släng-attityd gentemot andra människor.

Det är kanske en naiv tanke. Problemet är större än så. Och akut och allvarligt.

3 kommentarer:

Jah Hollis sa...

Det gamla ordet yngling kanske börjar kännas mossigt. Jag hörde på radion när jag åkte hem från jobbet i går natt hur nyhetsuppläsaren använde ordet kille/killar om unga män/pojkar. Det låter i mina öron också rätt märkligt.
Annars håller jag med om det komplexa i hela grundproblemet. Alltså hur vi förhåller oss till varandra.

Eva Nygren sa...

Ja, det var verkligen en märklig text. Hur kan de kalla en 15-åring man? Och detta: "Han sades då sannolikt vara i 20-årsåldern med ett barnsligt ansikte. På grund av sitt säregna utseende döptes den misstänkte snabbt till ”Babyface” i medierna." Det låter helt konspiratoriskt! En 20-åring med barnsligt ansikte?? Hur gör man en sådan bedömning? Verkligen upprörande hela grejen.

Mikael K sa...

Jo, Jah, det blir rörigt. Kanske skulle nyhetsuppläsaren/skribenten "tråka" till det med att genomgående använda "tonåringen" etc.
Yngling är ett ord jag gillar, mossig som jag är...

Visst, Eva, det är ytterligare en aspekt, med vilken "rätt" tolkar man ett utseende/en människa i de aktuella mediala sammanhangen?
Är ansiktet/människan "rätt" beskrivet/n? Ska jag med "Babyface" förstå att han kanske har någon form av utvecklingsstörning?
Väldigt förvirrande.