Ekonomi, empati & XTC

Hela veckan har gott i ett huj. Trots att jag fått en massa gjort känner jag mig jävligt frustrerad över att det ska vara så svårt att förena ekonomi med empati och att de två orden och begreppen inte alls är varandras motsatser. Dessutom stör de sprida rapporterna om den grekiska statens förhållningssätt gentemot flyktingar. Jag ska försöka kolla upp lite mer om vad som sker.
Jag undrar om inte världen skulle bli en bättre plats att leva på om alla ägnade XTC och deras pop några minuter någon gång i livet. Jag hittade Making plans for Nigel, ett sugande sväng med en ironisk text om uppfostran.