Tog mig en mellandag en tunnelbanetur. Spärrvakten och jag utbytte sedvanliga ”tack” med varandra. Dessutom sa han något som lät som ett snubblande från munnen. ”Vad sa, du”, frågade jag.
Trumpli vest, hörde jag från vakten.
Va?
Trevlig resa.
En sådan replik kräver sitt svar med såväl ord som kropp, och följden blev att färden under jorden gick i behaglig fart både vad gäller yttre och inre komfort. Väl i marknivå styrde jag stegen mot Nationalmuseums utställning om Caspar David Freidrich och förundrades över den tyske romantikerns många skojiga ironier. En av dem, Aftonlandskap med två män, där två män blickar ut över den prakt de ingår i eller kanske möjligen åstadkommit, fick mig även att besöka några av minnenas landskap och där slå kullerbyttor av glädje.
Den lätta känslan satt i mig när M och B med föräldrar kom på besök igår. M, hennes pappa och jag tog oss till de snöbetäckta backarna och for nerför med hiskeliga farter. Jag hade glömt bort det där pirret i magen. Senare när vi kom hem fikade vi på min frus Rocky Road.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inlägg
6 kommentarer:
Hm , kan sakna Stockholm, ibland, och skidbacken i Sumpan, trots att jag bara åkte i den en gång under mina 15 år i "byn".
Gott nytt år till dig och dina nära.
Ironier eller ej, det verkar vara en utställning jag skulle uppskatta. I bland kan jag till och med hävda att detta är "riktig konst", vilket ju kan låta rent reaktionärt. För ett par år sedan var jag på Statens museum för kunst i Köpenhamn och kollade deras stora William Turner-utställning (Turner var nästan exakt samtida med Friedrich) och befann mig under några timmar i en annan värld.
Hellre en enda målning av Turners hand, än hundra av nutidens snart bortglömda installationer.
Två flugor (Jah och SlowMike) i en smäll: Friedrich, väl romantiskt för mig. Men Turner, TURNER, yes. No doubt.Men smaken är som baken. Installationer - bör man inte ge dem, en och en, en chans?? Gott nytt år, härligt att backen var fin och baken med!
Stentorp, liften i backen är ett minne blott. Du impar. Själv pallar jag inte att åka utför där med sjön så pass nära.
Säkert skulle du uppskatta det, Jah. Inte minst för ironiernas skull. Turner är tuff, ja. Honom kan jag bada i. Tycker att du är kategorisk vad gäller installationer. En del av dem är lite som ett vinterbad: jävligt kallt men på något sätt uppfriskande.
Precis, Eva, fler chanser. Och ytterligare chansoner. Om inte för att vicka på baken till.
Jag vet, men känslan varar inte så länge som den man får av en mästares målning.
Det är väl därför det är så vanligt med sånger som "there's only one Caspar David Friedrich".
Skicka en kommentar