Vi trampar alla upp stigar. Vi korsar varandras stråk. Var jag går blir ditt invanda spår. Ibland bryter vi oss loss, kastar oss i det iskalla vattnet och dyker ner mot skatten. Ibland hittar vi en peng, ibland får vi däng.
Konstnären Mats Gus Gustavsson har tolkat det här utifrån Kina och hans bild nedan får mig att fundera. Det är ett tidlöst verk om än daterat av dels den forna brittiska kolonin Hongkong, dels de olympiska ringarna, vars anda och mening hellre än korrupta konnotationer kommer att få de kinesiska myndigheterna släppa kopplen kring sina medborgare, så att dessa istället ges valen att ströva, kanske dansa fram var de nu blir nyfikna att styra kosan.

Kolla in mer av Mats Gus Gustavsson på www.100g.se
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar