Som på räls

Det regnade i tunnelbanan i morse. Fullkomligt forsade. Sådär smygande. Tåget saktar in, ljudet ökar, dörrarna öppnas. Det dånar.

Barnen i vagnen gapar ikapp över vattenfallet som dansar över väggen på perrongen. Snart hakar alla vuxna på. Själv kommer jag på mig med att drömma mig bort till en varm plats. Ljudet av vatten är speciellt.

Det tar ett tag för mig att förstå att det är en städare, som högtrycksprutar bort klotter. Som han sliter. Vilken upplevelse han förmedlar. Jag håller på att missa stationen jag ska gå av vid. Resten av dagen går som på räls. Även när snön yr.