Hela förra veckan träffade jag M. Vi hade en del att gå igenom och liksom hinna ifatt varandra. Som att sjöjungfrur inte kan bli människor, ens om de försöker. Och så undrade M vad som gäller när storken inte flyger och hur livet då går vidare.
Visst blir det barn när man kramat varandra tusen gånger, frågade hon.
Kan så vara, svarade jag.
Det ena föder det andra och man kan ju fortplanta på rätt många sätt.
Paret längst ner i huset där jag bor har fått barn. Jag missade att hon var gravid. Inte heller på honom syntes det.
Kanske var det förrförra veckan M och jag tog tåget i lekparken, grävde och sjöng Abba-låtar. Det känns som igår. Men det är det mycket som gör.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inlägg
3 kommentarer:
Köpebarn? Adoption?
Graviditet är ju inte alltid nödvändigt, har jag nu till slut fattat
Ja, viss (i sina sammanhang vetenskapligt laddad) forskning visar att miljön till och med påverkar generna - positivt eller negativt, då.
Evolution broder, evolution.
Livet leker....
Skicka en kommentar