tisdag 28 april 2009

Snören

Det är ingen större merit att hålla Barcelona om hjärtat. De är nästan alltid bäst när det gäller och de lirar vackrast av alla. När bollen går som på ett snöre med både hallon- och lakritssmak lipar jag av glädje.

Messi, Iniesta, ja, till och med Henry är magiska mest hela tiden. De passar fel ibland och när Marquez gjorde det fick Chelsea chans att göra mål. Men icke.

Första halvleken var stor underhållning. Snart börjar andra. Mums!

4 kommentarer:

Alla smutsiga detaljer sa...

Om första halvlek var en njutning så var andra en pest. Fy vilken tråkig fotboll....

Mikael K sa...

Ja, aldrig får man vara nöjd :(

Eva Nygren sa...

Fattar som vanligt inte riktigt vad ni menar. Men å andra sidan har jag varit i Barcelona några gånger, och det är en toppenstad, vacker och vänligt, med havet. Härlig! Skulle kunna åka dit om och om igen. Som en bra film. Typ.

Mikael K sa...

Eva, tänk lite Gaudi när du äter tapas och sköljer ner det med gott rött. Linjerna (snörena) uppstår av både smakerna och miljön och berör ditt innersta. Det är så Barcelona lirar!

Har aldrig kommit dit, men staden finns på den långa listan att göra. Jag ser andra filmer ;) Verkar fint, trevligt och gott.