I något slags utopia kan jag cykla med slutna ögon och ingenting, absolut ingenting kommer att hända mig. Ingen bil, sten eller byggnad kommer att stå i vägen. Det ser andra människor till, när de vaksamt följer min färd.
I gårdagens SVT-dokumentär "En som alla – alla som en” yppade en person att Sverige skulle stänga sina gränser, för att rätta till missförhållandena vad gäller något som benämndes som integration. Ja, tänk om man kunde blunda för vad som händer i resten av världen. Ett litet krig här, en diktatur där, människor som flyr och Gud som haver barnen kär.
En som hållit korpgluggarna öppna är journalisten Elin Jönsson. Hennes reportagebok ”Konsten att dölja en massaker. En resa bakom sidenridån” om ett upprörande stycke verklighet i Uzbekistan verkar vara ohyggligt intressant – och tung – att läsa. Det sluter jag mig till efter att ha läst Maciej Zarembas inspirerande DN-recension, som även diskuterar den snedvridna nyhetsrapporteringen i världen. ”Kamerorna är riktade åt fel håll” heter Zarembas text passande nog.
Att kamerorna i gårdagens tv-dokumentär riktades mot så kallade demokrater är givetvis bra. Torftigheten i politiken och ihåligheten i argumenten lyste igenom. Så fick jag till exempel veta att svenskar inte är invandrare, när de flyttar till andra länder. Istället är de utvandrare. Med en ständig nattmössa på skulten, skulle jag tro.
Imorgon är en ny dag. Nya tag!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inlägg
4 kommentarer:
Väldigt fin och passande titel, på flera sätt, på din bloggpost. Zaremba verkar mycket duktig, har bara läst några artiklar av honom dock - men han skriver ofta så långt! Viktigt ämne dock. Mycket
Jag tyckte det var lite roligt också när de pratade om svensk arkitektur. Alla byggnader på svensk mark är svensk arkitektur - utom när det är moskeer för de passar inte in. Samma logik som alla är invandrare utom jag som är utvandrare kanske...
Vad dokumentären lyckades visa var den låga kunskapsnivå de här rädda människorna besitter, så fort intervjuaren la ut de försåtliga följdfrågorna kunde de inte svara utan det blev bara en massa grundlösa tyckanden. Om det gick fram till dem som det bör gå fram till är jag dessvärre inte säker på.
Ja, Eva, Zaremba skriver engagerat och väcker ofta tankar. Jag har faktiskt beställt Elin Jönssons bok. Berättar mer senare om jag kan/orkar.
Sånger, jag hoppas och tror på ringarna på vattnet-effekten. Inte minst för att huvudpersonerna så att säga självmant klädde av sig och levererade floskler. Byggnaderna är ett fint exempel. Absolut, Asd!
Skicka en kommentar