Människor som varor

Sex är inte bara spex. Inte på tv i varje fall. Inte med människor som varor.

I går kväll valde jag att se ett slags dokumentär, ”Sexturisterna”, på Kanal 5. Pressmeddelandet, jag läser rätt många sådana under kontorstid, berättade om kvinnor i Venezuela som kunde hyras av nordamerikanska och europeiska semestrande män. I texten från tv-kanalen tyckte jag mig läsa om ett intresse för främst kvinnornas men även männens situationer. Hur hade det blivit så här i Venezuela?

Programmet bestod av beklämmande sammanfogande rörliga bilder och ljudsnuttar. Helt bekymmerslöst lanserade producenterna att det var okej att köpa en annan människa. Lika acceptabelt var det för en man att byta ut ”sin” kvinna om hon inte var till hans tillfredsställelse.

Jag stod ut att titta en kvart, och de tunga minuterna kändes verkligen som förlorade, trots att jag blev en insikt rikare: det finns tv-producenter och tv-tablåläggare och köpare av reklamplatser, som tycker att det är godtagbart att visa människohandel utan att ifrågasätta eller ens anstränga sig att försöka förstå.