Min fru och jag fortsätter och leta
efter ett nytt landet.
När löven fallit ser man plötsligt
alla hus, sa min fru och tittade ut från bilen på motorvägen på
åkern.
Där mitt på fältet hade en motorbåt
dockat och däckat.
Samhället Heby innehöll både det bekanta och
främmande. Jag åt pizza Saloniki (vad annars?), min fru mumsade en
falafel med bröd och stark sås.
Vi hittade inget nytt bo men blev lite
säkrare på vad vi letar efter. Det måste vara nära några av
Västmanlands björkar.
Inlägg
3 kommentarer:
Jo, ibland tröttnar man på stan, men själv har jag aldrig tagit det steget. Jag är fast i Kirseberg, Malmö.
Jo, Jah. Här i Sumpan är det lika fastvuxet.
Kirseberg. Jag har försäsongsspelat på grusplanen någon gånger mot den lokala klubben. Trevligt men kallt och snorhalt.
Ja nära ett fint träd. Det blir bra.
Skicka en kommentar