Agenter i kris

Ju äldre jag blir desto bättre blir jag på att ta hand om mig själv. Dessutom har jag kommit till insikten att om jag inte kramar mig själv kan jag inte älska andra. Det är självklart – såklart! – men det är inte alltid så lätt att göra så gott en kan, inte när omständigheterna kluddar till det och färgpalettens olika nyanser får mig att se i svartvitt.

Både min fru och jag har röriga släktingar som – i samband med dels julhelgen, dels dödsfall – var och en på sina sätt agerat ut aggressiv passivitet. I går kväll kände vi oss som djur i bur. Det var kris och vi kallade in M. Precis som sin namne i James Bond-filmerna kom hon med goda råd. Och hon lämnade inte bara över ansvaret till oss agenter utan hade även en plan för kommande uppdrag. Vi är redo och dagens ros blommar för M.