En man med yvigt skägg, en lite tunn jacka kom emot mig på lunchen häromdagen på gatan.
Where can I buy soup?
Yes, svarade jag frågande. Soup?
Yes. To take away.
Is difficult, var det bästa svar jag kom på och gav mig in i en utläggning över områdets utskänkningsställen.
Så verkligen svårt behöver det inte vara att sälja soppor, även om det kanske är opraktiskt att ta med sig. Eller varför det? Går det att sälja tusen sorters java går det för tusan lika bra med passerade tomater, blomkål eller broccoli. Hutta ner lite lök, kött, fisk, citron. Ett infanteri med kryddor. Själv håller jag i sleven. Nej, slevarna.
Soup is problem, sa jag och slog ut med armarna.
Yes, sa mannen med skägget.
Vi lommade iväg åt var sitt håll.
Nästa gång står jag där med borsjtj eller bouillabaisse.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inlägg
6 kommentarer:
Låter som en bra affärsidé! Särskilt så här års.
Låter som en bra affärsidé! Särskilt så här års.
Kul historia. Är den sann? Fast vad spelar det för roll egentligen ... fiktion eller verklighet, what the hell.
I Gallerian finns något slags sopputskänkningsställe. Tydligen drivs det tyvärr numera av Kelda, det var bättre förr. Själv ska jag handla "hämtsoppa" i vår lunchrestaurang på jobbet idag.
Cliff, javisst. Och till sommaren blir det gazpacho.
Eva, jodå, den här soppan var så sann som den var sagd.
Asd, härligt, du har redan satt igång en marknadsundersökning. Smakade soppan?
Jag marknadsundersöker ständigt, jag gillar verkligen soppa. Dagens var helt okej, i morgon blir det broccolisoppa.
Skicka en kommentar