Dagen till ära

Ibland hänger jag upp mig på SVT:s nyhetsrapportering. I en eftermiddagssändning visades ett inslag från Turkiet och dagens 1 maj-demonstrationer. Till bilder av kraftiga vattenkaskader mot en folksamling berättade reportern att ”polisen var tvungen att rikta vattenkanoner mot demonstranterna”.

Nu undrar jag.

Var polisen verkligen tvungen? Eller ansåg man sig vara tvungna?

Med andra ord (eller rättare sagt frågor): Utövade man sin makt eller handlade man i nödvärn?

Det är skillnad.

Ett annat inslag från samma sändning handlade om vänsterpartiets manifestation i Stockholm dagen och arbetarna till ära. På sammankomsten i Kungsträdgården talade Anna-Karin Eklund i egenskap av ordförande i Vårdförbundet.

En åhörare fick av reportern frågan vad hon tyckte om Eklunds medverkan. Åhöraren såg inget konstigt i det utan tyckte att Eklund tillhörde vänsterrörelsen.

I klippet direkt efter säger reportern till Anna-Karin Eklund att ”åhörarna uppfattar det som att du tillhör vänsterpartiet”.

Jaså, sedan när blev rörelse och parti samma sak?

Min fru och jag var en sväng i Kungsan. Vad nyhetssändningen inte nämnde var att huvudtalaren i Kungsan, Seluah Alsaati, som är ordförande i ung vänster i Stockholm, är en fenomenal talare, som väcker inspiration och engagemang med massor av väsentligheter om vårt samhälle och vår tid framförda på ett slampoetiskt vis med stort hjärta.