Sedan måndags renoveras det i fastigheten jag bor i. Fyra badrum i vertikalt led ska göras om. Jag kan tycka att det borde störa de andra boende ordentligt, när det bilas i fyra plan. Huset skakar helt enkelt. Dammet inte bara yr utan attackerar. Glöm dammråttor, här är det drakar som gäller. Bara elden saknas.
Men grannarna säger ingenting. De tittar inte ens snett. Snarare tvärtom på ett märkligt sätt. Ett par högst upp bad nästan om ursäkt, när de på ett litet papper hade skrivit följande:
”Kära grannar.
Vi renoverar och kan låta lite på kvällen. Vi ber om ursäkt och hoppas ni har överseende med detta.
Knacka eller ring gärna om vi stör.
Mvh C & A, 3 tr”
En speciell form av ironi? Eller bara det som kan kallas goda grannar.
onsdag 6 augusti 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Efter att ha levt i stambyte i 6 (sex) månader vet jag precis vad du talar om. Skilnaden var att i mitt hus var ALLA inblandade. Min erfarenhet är att duschandet i källaren och gnället på hantverkarna förde oss grannar närmre varandra. Det och slutresultatet var väl det enda som var bra med det hela, och det är inte lite. Håll ut!
Javisst, jag håller stången. Det här vill jag inte missa för allt ihela världen.
Skicka en kommentar